Husbolagen kan i sin bolagsordning bestämma om aktieägarnas rätt att lösa in aktier. Detta görs med hjälp av en inlösenklausul som tas i bolagsordningen. Med inlösningsrätt avses att en aktieägare, husbolaget eller någon annan har rätt att lösa in en aktie när äganderätten till aktien övergår genom köp eller annan överlåtelse.
Men vad händer ifall en aktieägare bestämmer sig för att sälja t.ex. endast hälften av sin lägenhet och hålla kvar äganderätten till andra halvan av lägenheten? Kan detta användas som ett sätt att kringgå inlösenklausulen?
Högsta domstolen har nyligen tagit ståndpunkt till ett motsvarande fall. I fallet var det frågan om att A, som hade ägt aktier som berättigade till innehav av en lägenhet i bolaget hade sålt en tredjedel av sina aktier till sin son B och en annan tredjedel till sonens sambo C, vilka inte var aktieägare i bolaget. A hade själv hållit kvar den återstående tredjedelen av aktierna. Husbolaget i fråga hade i sin bolagsordning en inlösenklausul enligt vilken husbolagets aktieägare hade rätt att lösa in en aktie, om aktien genom köp, byte eller gåva övergår till någon annan än bolagets aktieägare.
Bolagets aktieägare D bestämde sig för att använda sin inlösenrätt. D krävde att få lösa in hela aktiegruppen, d.v.s. alla de aktierna som berättigade till innehav av lägenheten ifråga. Högsta domstolen fick alltså ta ställning till huruvida D hade rätt att lösa in hela aktiegruppen eller en del av den.
D ansåg att eftersom inlösen av endast 2/3 av aktiegruppen skulle leda till ett oändamålsenligt slutresultat, borde D vara berättigad att lösa in alla de aktierna som berättigade till innehav av lägenheten. I vilket fall som helst ansåg sig D åtminstone vara berättigad att lösa in den 2/3 av aktiegruppen som övergått, eftersom det annars i praktiken skulle vara möjligt att kringgå inlösenklausulen med konstgjorda arrangemang. A, B och C ansåg att D inte borde anses ha någon inlösenrätt överhuvudtaget, eftersom inlösen av 2/3 av aktiegruppen skulle leda till att två främmande personer gemensamt skulle äga samma lägenhet.
Högsta domstolen ansåg att inlösningen inte kunde gälla den del av aktierna som A hade hållit kvar, eftersom aktieköpet inte hade gällt denna 1/3. Högsta domstolen ansåg också att bolagets bolagsordning inte heller kunde tolkas så att D skulle ha haft rätt att lösa in de andelar som hade sålts till B och C. Högsta domstolen konstaterade att en aktigrupp som berättigar att besitta en viss lägenhet utgör en odelbar helhet. Högsta domstolen förkastade D:s inlösenkrav.